Mentalitet

Värdighet och stolthet, snabbhet och intelligens – detta är begrepp som snabbt fångar shibans mentalitet.

I Japan beskrivs shibans mentalitet med tre ord, som kombineras för att ge shiban dess personlighet.

Det första är Kan-I – som är den viktigaste och kan beskrivas med ”kihaku” (stark själ). Kihaku syns hos hunden som en kombination av djärvhet, lugn och i attityden av att aldrig vilja ge upp. En hund med ”kihaku” är modig, orädd, stark, majestätisk. Hunden ska uttrycka shibans helt egna definition på värdighet.

Det andra är Ryosei – varmed menas lojal, lydig, med tillit, anknytning och partnerskap till sin ägare samt med en kapacitet att agera snabbt på sin förares kommando. Hunden ska ge ett intryck av att vara enkel i sin framtoning, men också av att vara intelligent och alert.

Det tredje är Soboku – varmed menas naturlig skönhet. Shiban ska spegla raffinerad enkelhet och sober elegans. Detta ska inte förväxlas med ”söt”. Korrekt färg och god urajiro betyder oerhört mycket för att ge rätt ”soboku”. Med urajiro menas att delar av ansiktet ska ha ljusare/vita tecken, d v s på hakan, nospartiets sidor, kinder samt på halsen. Vit/ljus färgteckning ska även finnas på de delar av hunden ”där solen inte kommer åt att skina”, d v s magen, baksidan på svans, lår och framben.

För att ge en korrekt shiba, måste alla dessa tre delar finnas med En modig, majestätisk hund, med stor inre styrka, kombinerad med en obrottslig lojalitet och tillit till sin ägare. Till utseendet ska den ha en enkel, raffinerad elegans. Viktigt är att shiban uttrycker inre kvaliteter som koncentration, intelligens och absolut närvaro. Detta ska speglas i shibans uppträdande och hållning, men framför allt i dess blick. Ögonens uttryck anses därför som det allra viktigaste på en shiba.

Japanerna via Nippo-organisationen värdesätter en shibas rätta mentalitet så högt, att man tveklöst sätter en exteriört något sämre hund före en hund med bättre exteriör, om man uppfattar att den har den för rasen rätta mentaliteten.
Europa/Sverige

Det finns kulturella skillnader i att tolka mentaliteten. I utställningsringarna i Europa har man ansett det positivt med en hund som har kontakt med föraren. I Nippo prioriteras en självständigt agerande hund som inte söker stöd av sin förare utan står ställd bort från föraren med bibehållen kraft i blick och agerande.

På vår svenska Nippo-utställning 2003-06-01 blev det tydligt i tandvisningsmomentet att synen på hur en shiba får/ska reagera skiljer sig. I Västeuropa ska shibor på utställning genomföra tandvisningsmomentet utan att visa något motstånd. Att dra sig undan, morra eller visa tänderna accepteras inte. Japanerna inte bara tolererar ett aktivt protesterande, som kan uttryckas genom fysiskt motstånd, morranden eller via ögonens uttryck, utan anser även att detta visar på en hund av bra karaktär. Detta ska självfallet inte förväxlas med aggressivitet eller rädsla. Det som påvisar om shiban har en bra mentalitet är också shibans agerande efter tandvisningsmomentet. Shiban ska ta detta med stolthet och får inte reagera med att ”tappa svansen”, d v s sänka den. Ingen hund, hur bra den än är i övrigt, kan få Excellent, som är det högsta betyget i Japan, om den tappar svansen.

Director of Nippo Judging Department Kenji Abe och Member Of The Board Of Directors Terukuni Uki uttryckte på seminariet i Tullinge 2003-05-31 att den svenska shibans mentalitet väl motsvarade den typ av mentalitet som shiban har i Japan, m a o den mentalitet som eftersträvas. En shiba ska ha en majestätisk stolthet. En sådan typ av hund vill behandlas korrekt – t ex tillhör det god sed att hälsa artigt på hunden innan man begär att den ska godta ett aktivt hanterande av en för hunden okänd människa. Det kan krävas träning för att hunden ska acceptera att bli hanterad utan att först erbjudas möjlighet att skapa kontakt med vederbörande. För en del krävs mer träning än för andra.

Källa: Shibainfo.com